Tuesday, June 3, 2008

Över vatten

Jag dundrar fram över vattnet.
Det som skulle kunna sluka mig om inte den gigantiska bron höll. En jätte som lever på andras nåd, som försvinner i det, till synes, oändliga.
Det skruvade tornet sträcker sig så stolt, och extraordinärt, upp mot himlen. Ett sådant åstadkommande, högre än alla vindkraftverk som kan synas små i fjärran. Men där de står i formation är de jättar de med, fega, flyende jättar som överlistat Don Quijote men är dömda till att stå i ett förgäves kämpande och otrillräckligt konstverks skugga.
Ute på havet där jag inte hör hemma, där jag drunknar i skuggor och vågor.
Inte alls en jätte, men på flykt från det ännu större ändå.

4 comments:

Olle said...

Härmed är tävlingen avgjord: du är mer pretto än jag.

Unknown said...

Var är Sandra? Eller rättare sagt, varför skriver hon inte på sin blogg? Saknar det!

Anonymous said...

Ja, var är Sandra?? Jag saknar hennes blogg.

stefanmedo said...

fantastisk WoW dikt ^^