Röv.

Ungefär så roligt har jag idag.
Från det att min andra fika för dagen tog slut så har sekunderna bara tickat förbi, långsamt, sävligt. Oerhört monotont. Tickande.
Tick. Tack. Tick. Tack.
Vadå "tack"? Vad har jag att tacka för idag?

Möjligen att jag ska jobba imorgon, äntligen. Och få tiden att gå, se människor. Hoppas på att min arm inte börjar krångla igen. Antagligen kommer jag snart få ett samtal av det jobbigare slaget då jag varit borta från jobbet ett par gånger, tyvärr. Mer än vad jag någonsin varit tidigare. Må så vara att det också inkluderar frånfälle pga Sandras fars död, arm-inflammation, nästan-svimmande och liknande. Jag tror inte de gör noteringar om sådant utan bara ser i efterhand, som alla som vill kunna spara data för att, i efterhand, komma med "slagkraftiga" påhopp mot en person i fråga.

Ikväll är bara för förbannat långsamt. Jag ska nog duscha, igen. Nu.