Det är lite kallt, solen vägrar demonstrativt att titta fram och det blåser kyligt in genom de halvöppna fönstren. Har vi dem inte på glänt dör vi av syrebrist men den isande luften gör att vi gömt oss under täckena och värmt varandra ända sedan vi vaknade första gången, strax innan tio. Nu har vi njutit av varandras kroppar i tio timmar och jag har tappat bort hur många gånger vi somnat om, bara för att en liten stund senare vakna och titta in i varandras leende ansikten.
Nu har vi svåra beslut att fatta. Vart ska vi äta? Vad ska vi göra? Vart låg den där biografen som visade filmer på engelska? För en sak är säker, vi tänker fan inte se Pirates på franska. Sminkade kostymbögar som pratar träben och sjöhalningar på franska, nej tack.
Fast jag är ganska nöjd att ha just dessa såkallade "bekymmer", liksom att jag måste skriva det här på Sandras lilla Mac.
Det är ganska trevligt trots allt och snart hoppas jag vi hittar ett nytt, fantastiskt gott matställe där vi kanske lyckas beställa maten med vår väldigt gnaggliga franska efter att i en timme försökt komma på vad den innehåller.
Cepês är i alla fall svamp.
Nu har vi svåra beslut att fatta. Vart ska vi äta? Vad ska vi göra? Vart låg den där biografen som visade filmer på engelska? För en sak är säker, vi tänker fan inte se Pirates på franska. Sminkade kostymbögar som pratar träben och sjöhalningar på franska, nej tack.
Fast jag är ganska nöjd att ha just dessa såkallade "bekymmer", liksom att jag måste skriva det här på Sandras lilla Mac.
Det är ganska trevligt trots allt och snart hoppas jag vi hittar ett nytt, fantastiskt gott matställe där vi kanske lyckas beställa maten med vår väldigt gnaggliga franska efter att i en timme försökt komma på vad den innehåller.
Cepês är i alla fall svamp.
No comments:
Post a Comment